Nu har jag lämnat Fabian på dagis och varit ute med hundarna i skogen. Äntligen ska jag få kaffe, lite juice och det blev visst två bullar... Jag har fått sådant sötsug nu när jag är gravid och länsar hela huset på godsaker. Som tur är har jag så god karraktär när jag handlar att jag aldrig köper godis och fikabröd i affären. Godis äter jag endast på fredag- och lördagkvällar, och då brukar Jonah handla gdiset till mig så jag inte köper för mycket.

Jag måste ju berätta om chocken när jag fick reda på att jag gravid. Detta var i sommras i juli och jag hade börjat känna att brösten började spänna lite, det var då jag visste. Jag köpte såklart ett graviditetstest och det var väldigt positivt. Första tankarna var: "oooohh nej, inte nu. Hur ska jag ha tid och orka ha två barn. Fabian är ju inte ens 2 år då denna bebis ska födas...Jag funderade först om man skulle ta bort det, men efter ett tag så vande jag mig vid tanken. Jag börjar ju bli äldre och nästa gång kanske jag inte skulle kunna bli gravid...tankarna snurrade i huvudet." Idag känns det bara roligt och spännande med en bebis. Vi kommer såklart göra könsultraljud denna gången också. Jag upplevde som väldigt positivt sist och bra att veta vem som var i min mage.

Hur mår jag då? Jag mår prima, känner inte av något alls ännu. Bebisen sparkade massvis igår på ultraljudet men jag har inte alls känt av sparkarna. Barnmorskan vid ultraljudet berättade då att det inte alls var konstigt eftersom bebisen sparkade på min livmoder som låg framför min mage utåtsett. Enda sakerna jag INTE kan göra är byta bajsblöjor, knyta soppåsen eller fixa med diskmaskinen om den är full med odiskat - då spyr jag! Fy tusan vilken kräkreflex jag får om jag känner dessa lukter! Om Jonah inte är hemma om jag ska byta bajsblöja så gäller det att snabbt springa till toa innan det händer en olycka. Stackars Fabian spriger efter mig och undrar vad jag håller på med. Hoppas verkligen att detta går över snart....

TACK förresten för alla gratulationer jag har fått i gårdagens inlägg. Hoppas nu att ni fortsätter att kommentera lite då och då (det har ju varit ganska dåligt på sistånde) men jag har ju i och för sig inte bloggat så mycket heller...